Nyckelbegrepp relaterade till integration
Centrala begrepp relaterade till integration, integrationslagen och flyktingmottagande har sammanställts på denna sida.
Integrationsfrämjande och tjänster
Inledande kartläggning
En integrationstjänst som gör det möjligt för kommun, välfärdsområde eller TE-kontor att tillsammans med invandraren ta reda på hans kompetens, integrationsmål och beredskap. I den första kartläggningen tar myndigheten reda på vilka tjänster personen behöver för att stödja sin integration. Den första kartläggningen bygger på integrationslagen (9-10 §§).
Inledande tjänster
Initialfastjänster inkluderar grundläggande information, vägledning och rådgivning, inledande undersökning och integrationsplan.
Integration
Invandrarens individuella process som sker i samspel med samhället. Målet är att invandraren ska känna sig som en aktiv och fullvärdig samhällsmedlem och skaffa sig de kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet. Samtidigt som han lär känna den språkliga och kulturella miljön i sitt nya hemland, stöds också möjligheter att behålla sitt eget språk och sin kultur. I sin tur får det mottagande samhället nya influenser och blir mer mångsidigt.
Främja integration
Stödja integration genom att erbjuda olika tjänster och främja samhällets mottaglighet. Integrationen främjas ofta genom tvärvetenskapligt samarbete mellan myndigheter och andra parter i olika branscher och för detta erbjuds olika informations-, rådgivnings- och vägledningstjänster.
Integrationsutbildning
En integrationstjänst som omfattar undervisning i finska eller svenska och annan undervisning som främjar tillgång till arbetsliv och vidareutbildning samt annan social kompetens. Vid behov kan integrationsträning innefatta läs- och skrivfärdigheter. Integrationsutbildningen är avsedd för invandrare som passerat den obligatoriska skolåldern. Integrationsutbildningen är i huvudsak organiserad som arbetskraftsutbildning.
Integrationsplan
En individuell plan utarbetad för att främja integration, som specificerar målen för integration, tjänster och deltagande i tjänster. Syftet med integrationsplanen är att främja personens möjligheter att förvärva tillräckliga kunskaper i finska eller svenska, de kunskaper och färdigheter som behövs i det finländska samhället och arbetslivet samt att främja hans möjligheter att delta som en jämställd samhällsmedborgare.
För att upprätta en integrationsplan krävs uppehållstillstånd, registrering av uppehållsrätt, uppehållskort eller registrering av kommun- och befolkningsuppgifter. En integrationsplan kan också upprättas för en minderårig eller en familj. Integrationsplanen bygger på integrationslagen (20-21 §).
Multidisciplinärt samarbete
Samarbete mellan myndigheter och andra parter inom olika branscher.
Vägledning och råd
Handledning, vägledning och rådgivning från kommun, TE-kontor och andra myndigheter om åtgärder, tjänster och arbetsliv som främjar integration.
Grundläggande tjänster
Kommunen anordnar bastjänster för kommuninvånare som regleras i lag. Du kan få bastjänster främst från din egen kommun.
Grundläggande information
Lagen om främjande av integration (2010/1386 § 7) kräver att invandrare ska ges grundläggande information om det finländska samhället. Guiden Välkommen till Finland är ett informationspaket enligt integrationslagen som berättar om till exempel rättigheter, skyldigheter, arbetsliv och boende i Finland. Myndigheten ger vägledningen till kunden i samband med delgivning av uppehållstillstånd, registrering av uppehållsrätt, utfärdande av uppehållskort eller registrering av kommun och befolkning.
Uppehållsrätt
Rätten att vistas i Finland för andra ändamål än turism eller jämförbar korttidsvistelse. Uppehållsrätten i Finland regleras i utlänningslagen (301/2004).
Lagstiftning och program som vägleder integration
Lag om främjande av integration (integrationslagen)
Syftet med integrationslagen (1386/2010) är att stödja och främja integrationen och invandrarens möjlighet att aktivt delta i det finländska samhället. Invandrare ska erbjudas integrationstjänster och andra integrationsstödjande åtgärder enligt lagen. Lagen trädde i kraft den 1.9.2011 september XNUMX.
Kommunens integrationsprogram
Enligt integrationslagen ska en kommun eller flera kommuner tillsammans upprätta ett integrationsprogram vars syfte är att främja integration och tvärvetenskapligt samarbete. Programmet godkänns av kommunens kommunfullmäktige och ses över minst en gång vart fjärde år. Programmet beaktas vid upprättande av kommunens budget och plan.
Regionala och lokala myndigheter deltar i utarbetandet, genomförandet och övervakningen av integrationsprogrammet. Lokala invandrar-, medborgar-, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer samt religiösa samfund kan också delta i utarbetandet och uppföljningen av programmet.
Statens integrationsprogram (WHITE)
Ett av regeringen godkänt program som definierar målen och åtgärderna för att främja integrationen under regeringsperioden.
Personliga roller och grupper
Representant
En person som enligt de verksamhetsmodeller som definieras i lag har rätt att använda vårdnadshavarens yttranderätt för en minderårig asylsökande eller invandrare.
Ombud tilldelas en minderårig asylsökande, ett barn som har fått uppehållstillstånd inom flyktingkvoten och ett barn som är offer för människohandel och får tillfälligt skydd, om barnet befinner sig i Finland utan vårdnadshavare eller annan juridisk företrädare. . Ett ombud kan även anvisas till ett annat barn med uppehållstillstånd som vistas i Finland utan vårdnadshavare eller annat juridiskt ombud.
Människor som behöver särskilt stöd
personer som behöver utökade integrationstjänster på grund av till exempel sjukdom eller funktionsnedsättning. Särskilt stöd kan också behövas utifrån nedsatt funktionsförmåga, ålder, familjesituation, analfabetism eller andra liknande skäl.
Mottagare av internationellt skydd
En person som har fått flyktingstatus eller uppehållstillstånd grundat på sekundärt skydd eller humanitärt skydd. I Finland regleras flyktingstatus i utlänningslagen (301/2004). 2016 togs lagen om humanitärt skydd ur utlänningslagen och humanitärt skydd ges inte längre till asylsökande.
Kvotflykting
En person som av FN:s flyktingorgan (UNHCR) bedöms som flykting och som har beviljats uppehållstillstånd i Finland inom ramen för flyktingkvoten. I Finland beslutar riksdagen varje år i samband med statsbudgetförslaget hur många kvotflyktingar Finland åtar sig att ta emot.
Invandrare; Immigrerade
En person född utomlands som inte är finsk medborgare, men som bor i Finland och har fått uppehållsrätt. Termer ska bara användas om de har förklaringsvärde (till exempel i statistik). Begreppen ska inte användas för att avse personer som antas vara invandrare baserat på till exempel namn, utseende eller modersmål.
Flykting
En person som har en välgrundad rädsla för att bli förföljd på grund av ursprung, religion, nationalitet, medlemskap i en viss social grupp eller politisk åsikt i sitt medborgarskapsland eller permanent bosättningsland. Flyktingstatus ges till en person som beviljas asyl av en stat eller som anses vara flykting av FN:s flyktingorgan (UNHCR).
Återvändare
En invandrare som har erhållit uppehållsrätt i Finland för att han är tidigare finsk medborgare, ättling till en infödd finsk medborgare eller har tillhört invandrarbefolkningen i Inker eller tjänstgjort i den finska armén åren 1939-1945.
Asylsökande
En person som ansöker om skydd och uppehållsrätt i ett främmande land. En asylsökande får flyktingstatus om han beviljas asyl.
En utländsk medborgare
En person som är medborgare i ett annat land än Finland. Begreppet används till exempel i statistik, men i vissa sammanhang kan användningen vara repetitiv eller diskriminerande.
Främmande språk
En person bosatt i Finland som har registrerat ett annat språk än finska, svenska eller samiska som modersmål. Begreppet används till exempel i statistik, men i vissa sammanhang kan användningen vara repetitiv eller diskriminerande.
Begrepp relaterade till jämlikhet och mångkultur
Antirasism
Aktivt och medvetet agerande mot alla former av rasism. Antirasistiska aktiviteter minskar etnisk diskriminering, effekterna av diskriminerande metoder och negativa fördomar.
Kulturell känslighet
Vilja och förmåga att förstå människor med olika bakgrund som individer och medvetenhet om egna kulturella utgångspunkter och fördomar. Kulturell känslighet är till exempel interaktionsförmåga, uppskattande möte och kommunikation mellan professionell och klient. Målet är att båda parter har rätt att uttrycka sin egen kultur och att bli accepterad och hörd tillsammans med den.
Bra befolkningsrelationer
Relationer mellan befolkningsgrupper baserade på positiva attityder, funktionell interaktion, trygghet och delaktighet i samhället.
Mångfald
Betyder alla egenskaper och egenskaper som skiljer människor från varandra i en organisation eller ett samhälle. Särskiljande faktorer inkluderar ålder, kön, etnisk bakgrund, kultur, religion, utbildning, civilstånd, sexuell läggning, attityder och värderingar, personlighet samt politisk och ekonomisk status.
Mångfald färdigheter
Sätt att tänka och handla och övningar som bygger på att respektera och uppskatta en annan person, oavsett bakgrund eller status. Nyckeln är att kunna erkänna och erkänna en annan människas allmänna mänskliga behov, men också de som uppstår på grund av till exempel kulturella skillnader eller minoritetsstatus. Målet är att avveckla ojämlikheten och förbättra statusen för dem som tillhör minoritetsgrupper.
Deltagande
Känslan av att tillhöra en meningsfull gemenskap och möjligheten att påverka sitt eget liv och gemenskap. Delaktighet kräver att en person har tillräckliga resurser till sitt förfogande, möjlighet att fatta beslut om sitt eget liv och upprätthålla socialt meningsfulla och viktiga relationer.
Rasism
Rasism är ett sätt att tänka där grupper av människor definieras som underlägsna utifrån till exempel etniskt ursprung, hudfärg, medborgarskap, kultur, modersmål eller religion. Rasism förknippas ofta med idén om någon grupps överlägsenhet och normen för vithet, där vithet ses som ett antagande som definierar sociala strukturer.
Strukturell rasism
Beteenden eller praxis som direkt eller indirekt diskriminerar vissa grupper av människor i institutioner eller samhälleliga strukturer. Rasism kan yttra sig till exempel i arbetslivet, utbildningen, bostadsmarknaden eller tjänster.
Indirekt diskriminering
Diskriminering, där en till synes lika regel, grund eller praxis sätter någon i en sämre position än andra. Indirekt diskriminering är till exempel en situation där en anställd på ett socialkontor eller en vårdcentral underlåter att ge råd till en invandrare, funktionshindrad eller äldre person när han fyller i en officiell blankett, även om han märker att klienten inte förstår innehållet. av formuläret. Kunden får då samma service som alla andra även om de behöver specialrådgivning.
Direkt diskriminering
En person behandlas sämre än andra i samma situation på grund av någon personlig egenskap. Ojämlik behandling innebär behandling som orsakar skada för en person, såsom uteblivna förmåner, ekonomisk förlust eller minskat valmöjligheter. Att till exempel uteslutas från modersmålstjänster är direkt diskriminering.
Paritet
Alla människor är jämställda, oavsett kön, ålder, etniskt eller nationellt ursprung, medborgarskap, språk, religion och övertygelse, åsikt, funktionshinder, hälsa, sexuella läggning eller andra personliga skäl. I ett rättvist samhälle ska inte faktorer relaterade till en person, som härkomst eller hudfärg, påverka människors möjligheter att utbilda sig, få arbete och olika tjänster.
Jämställdhetslagen
Jämställdhetslagen (1325/2014) trädde i kraft i början av 2015 och har till syfte att främja jämlikhet, förebygga diskriminering och stärka rättsskyddet för dem som blivit diskriminerade.
Samhällets mottaglighet
Förverkligandet av jämlikhet, inkludering och goda befolkningsrelationer i samhället. Ur samhällets mottaglighetsperspektiv är integrationen mångriktad och mellan individer, samhällen och strukturer. Hela samhället förändras när befolkningen blir mer mångfaldig.
Främja samhällets mottaglighet
Aktiviteter som utvecklar sociala strukturer och interaktion för att förbättra samhällets mottaglighet. Samhällets mottaglighet kan främjas till exempel genom att avveckla diskriminerande strukturer, utveckla tjänster och påverka attityder.